Finansieringen av yrkesutbildningen har inte hållit jämna steg med ökningen av antalet studerande. Driftsutgifterna per studerande har minskat med över en sjättedel under det senaste decenniet samtidigt som till exempel läropliktsreformen har ökat arbetsuppgifterna. OAJ:s medlemsundersökning visar att resurserna inte motsvarar de krav som ställs på genomförandet av yrkesutbildningen.
Ungefär 90 procent av svarandena upplever att studerandenas behov av stöd har ökat under de senaste två åren. Över hälften av svarandena uppger att mängden närundervisning de gett har minskat under de tre senaste åren. Nästan tre fjärdedelar bedömer att tiden för uppdatering och uppföljning av personliga utvecklingsplaner för kunnandet har ökat och över 60 procent anser att det krävs mera tid än tidigare för att upprätthålla ordning.
– Tiden för undervisning har minskat och det går åt mera tid till administrativt arbete och att upprätthålla arbetsro. Det här inverkar betydligt på utbildningens kvalitet, stödet för studerande och lärarnas ork i arbetet. Hur kan vi uppnå målet med att öka antalet högutbildade om man inte värnar om kvaliteten på yrkesutbildningen, frågar OAJ:s ordförande Katarina Murto.
Nio av tio lärare upplever att deras arbete är mer belastande än tidigare. Nästan 80 procent av svarandena menar att det här beror på försvagade studiefärdigheter.
Håll utbildningslöftet i ramförhandlingarna
Regeringen ska enligt preliminära uppgifter fatta beslut om omfattande anpassningsåtgärder vid vårens ramförhandlingar. Utbildning kan inte drabbas av nedskärningar. Även minskning av kommunernas statsandelar skulle indirekt påverka yrkesutbildningen. Det här skulle strida mot regeringens löften om att särskilt skydda utbildningen och trygga närundervisning inom yrkesutbildningen.
– Redan nu syns det att resurserna inte motsvarar behovet av undervisning och handledning. Yrkesutbildningen har redan tidigare drabbats av nedskärningar och nu finns det helt enkelt inget mer att skära ned, betonar Murto.
Yrkesutbildningen är också viktig med tanke på omskolning och cirka två tredjedelar av studerandena är vuxna.
– Behovet av yrkeskunniga inom till exempel teknik och hälsovård är enormt. Yrkesutbildningen måste få den uppskattning den är värd och det förutsätter också tillräckliga resurser, sammanfattar Murto.
Medlemsenkäten gjordes 19.12.2023–19.1.2024 bland medlemmar som arbetar vid andra stadiets yrkesläroanstalter. 1 234 svarade på enkäten.
